Min mammas fotoalbum från 1904 till 1938, del 1

Gerda med dottern Stella

Gerda med dottern Stella

I samband med att jag släktforskar tittar jag igenom album och lösa foton samt scannar efter hand. När jag nu håller på med min mammas album dyker det upp minnesbilder av det hon berättat om sin barndom och ungdom.

Min mamma Stella Gunhild Maria född 5 maj 1904 i Haga församling, Göteborg, död 6 september 1983 i Högsbo församling, Göteborg

Jag kollade i födelseboken och där står oäkta och fader okänd. Moder: Gerda Gunilla Gustafsson 23 år, boende Annedal 135, arbetare, ogift. Jag blev väldigt förvånad för jag har aldrig hört talas om att mormor var ogift när Stella föddes. Jag ser vidare att mormor Gerda bor kvar med Stella hos sin mamma Anna Maria som är änka. Var min morfar inte Stellas pappa? När jag letar vidare ser jag att i Haga församlingsbok för 1906 står antecknat:

”Snickaren August Georg Klasson A-d 143 har för pastor medgivit att han erkänner sig som barnets fader antecknas, Haga d 2/4 06 G. D. Malmgren.” Detta har tydligen skrivits in i samband med att Gerda och August tar ut lysning för i lysnings-vigselboken 1906 står lysning 22/4, 29/4, 6/5 och att de vigdes den 21 oktober 1906 av pastor G D Malmgren. I och med denna notering får man väl anta att August är Stellas biologiska far.

Uppväxten i Annedal

Familjen bosätter sig sedan i en lägenhet med ett rum och kök på Albogatan 4 i ett s.k. landshövdingehus. Ett vanligt byggnadssätt i Göteborg med en våning i sten och två i trä. Pappa August arbetade som snickare och mamma Gerda, som var sömmerska, satt hemma och sydde kravatter åt ett företag. Det var vanligt att kvinnorna på den tiden bidrog till försörjningen genom hemsömnad. Stella har berättat att på eftermiddagen blev det bråttom med att röja undan syarbetet från köksbordet, för när pappa August kom hem från jobbet skulle middagsmaten stå på bordet.

Familjen Claesson Från vänster Anna-Lisa, Stella, Britta, Gerda, August

Familjen Claesson
Från vänster Anna-Lisa, Stella, Britta, Gerda, August

Efter några år utökas familjen med två flickor – Anna-Lisa och Britta. Det var nog ganska trångt med fem personer i lägenheten. I rummet fanns bäddsoffa och i köket en utdragssoffa, som fick fällas ihop varje dag så att det blev sittplatser. På kvällarna samlades man i köket, där man satt runt bordet i fotogenlampans sken. Tvätta sig fick man göra i köket och toaletten var en dasslänga på gården.

Fru Nords 3:e klass 1915. Stella första raden trea från höger

Fru Nords 3:e klass 1915.
Stella första raden trea från höger

1911 var det dags för Stella att börja skolan. Mamma följde med till uppropet  i Annedalsskolans aula. Där hände något pinsamt som Stella aldrig glömde. När Stella Gunhild Maria Claesson ropades upp svarade hon inte, så Gerda knuffade på henne och sa ”Det är du”. ”Nej, sa Stella, ”jag heter inte så”. Hon visste inte att hon hette Claesson i efternamn, eftersom det stod Sundén på deras ytterdörr. August hade i sin ungdom arbetat på ett ställe där många hette Claesson och flera av dem tog sig då andra namn. På den tiden var det ju vanligt att man bara tog ett annat efternamn utan att det registrerades. Familjen hette alltså Claesson och mamma berättade att när hon sedan lärt sig läsa såg hon att på brev som kom stod det ”A Claesson, Kallar sig Sundén”.

Jag har kvar Stellas alla skolbetyg från 1:a klass, då man inte fick några ämnesbetyg utan enbart omdöme,  till avgångsbetyget 1917.

Stellas betyg i första klass

Stellas betyg i första klass

 

Avgångsbetyget 1917

Avgångsbetyget 1917

Stella var intresserad av skolan och ville gärna fortsätta, vilket hon gjorde på Göteborgs Högre Folkskola med handelsundervisning. Tyvärr blev det bara två terminer för hennes mamma blev sjuk i TBC och blev inlagd på Kålltorps sjukhem. Stella fick då vara hemma och sköta hushållet samt sina två småsystrar, som jag tror bara var 3 och 5 år, eftersom pappan var tvungen att arbeta.

Skolkökselever - Stella tredje raden längst till vänster

Skolkökselever

Hon fick dock möjlighet att två dagar i veckan gå en skolkökskurs på Yrkesskolan, vilket nog var bra för hon var bara 14 år när hon fick börja sköta familjens hushåll. Så småningom blev mamma Gerda frisk och kunde komma hem till familjen.

Stellas konfirmation 1917

Stellas konfirmation 1917

Stellas konfirmation 1917 har hon själv skrivit på baksidan av fotot, men det står inte i vilken kyrka. Jag antog att det var Annedalskyrkan och tittade i konfirmationsboken för den församlingen. Men där finns inte år 1917 med överhuvudtaget. Konstigt! Kanske var det i en närbelägen församling eller ett annat år, men jag hittar henne inte någonstans.

Vännerna under tonåren samlade i albumet

Vännerna under tonåren samlade i albumet

Första världskriget 1914-18

Många hade det svårt under krigsåren, eftersom det var brist på förnödenheter. Stella, som då var i de första tonåren, har berättat om den ständiga hungern för de fick inte tillräckligt att äta. Ändå hade de det ganska bra, för emellanåt fick de matpaket med potatis, grönsaker och kanske till och med en fläskbit ibland, från släktingar till pappa August som bodde på landet. Ibland åkte man på besök till släktingarna, vilket förstås var spännande för ett stadsbarn.

1917 besökte man släktingarna i Gällstad. Stella tvåa från vänster

1917 besökte man släktingarna i Gällstad. Stella tvåa från vänster

Det var i städerna som det var stor brist på mat. En händelse som Stella aldrig glömde och som jag skrivit ett inlägg om tidigare var brödupproret, se länk Brödupproret i Göteborg 1917.

Så småningom tog kriget slut och tiderna blev bättre. Min mamma började arbeta i en fotoaffär, ”Foma” Fotomagasinet, och tjänade egna pengar. Hon fick förstås betala för sig hemma, men nu kunde hon även spendera en del på kläder för hon var väldigt modeintresserad.

Det har nu blivit 20-tal och det berättar jag om i nästa inlägg om min mamma.

Stella 1925

Stella 1925

Fortsättning följer . . . . . . .

 

Det här inlägget postades i blogginlägg, Min mamma Stella Krantz, Min släkt och har märkts med etiketterna , , , . Bokmärk permalänken.

4 kommentarer till Min mammas fotoalbum från 1904 till 1938, del 1

  1. Mattias Åbom skriver:

    Vilket spännande inlägg!

  2. Anita Gartz skriver:

    Mycket intressant och spännande berättelse Birgitta! Får mig att tänka på min släkts arbete och vedermödor.

  3. Chez Anna skriver:

    Jag tycker så mycket om att läsa om hur det var förr och att se gamla fotografier. Det påminner mig om när min kära mormor levde, för hon hade så mycket spännande att berätta 🙂
    Mvh
    Anna

    • Birgitta Krantz skriver:

      Det är fint att ha de gamla fotona kvar. Tyvärr är det en del som jag inte vet var de är tagna eller vilka personerna är. På dem jag vet och på dem som min mamma skrivit på baksidan försöker jag komma ihåg vad jag hört berättas, för att sedan skanna och skriva om de på bloggen.

      Hälsningar
      Birgitta

Kommentera