Julglädje för ”de gamla” 1949

Anna Österberg, 93, tar emot julkaffet

Anna Österberg, 93, tar emot julkaffet

93-åring neg vackert för kaffet från ”Stockholm”  är rubriken på ett tidningsurklipp från Göteborgs-Posten den 23 december 1949. Före jul blev de allra äldsta från sommarens kryssning, som tidningen brukade ordna för äldre göteborgare, inbjudna till G-P:s redaktion. Detta med anledning av att besättningen på Svenska Amerikalinjens fartyg ”Stockholm” skänkt vackra amerikanska White Rose-kaffeburkar, som skulle överlämnas till de äldsta deltagarna från sommarens utfärd. En av dem var min mormorsmor Anna Österberg, som skulle fylla 93 år och hade ”promenerat ner från Masthuggsbergen för att egenhändigt hämta sitt kära julkaffe”.

Min ”gamlamormor” var en pratsam kvinna och när hon tog emot kaffet sa hon: ”Kors en sådan vacker burk! Jag skulle vilja lägga mig på knä för de snälla pojkarna på ”Stockholm”, men jag får väl nöja mig med att niga och tacka. Min man var gammal sjöman så jag har liksom lite kontakt med sjön och båtar. Tack, tack allesamman, nu är julen räddad. Har man bara hälsan och kaffe, så klarar man sig”.

Jag tycker detta är ett fint exempel på hur man kan glädja andra. De gamla hade det nog inte så gott ställt och tack vare besättningens gåva kunde de njuta av gott kaffe till jul och, som det står i urklippet, ”minna om att det finns folk, som har hjärtat på rätta stället när det gäller våra gamla”.

 

Det här inlägget postades i blogginlägg, Min släkt och har märkts med etiketterna , , , . Bokmärk permalänken.

Kommentera