Påskkäringar och grankrig på Göta i slutet av 1940-talet

Påskkärringar på Göta

Påskkäringar på Göta

Nu i påsktider kom jag att tänka på när vi flickor i 10-årsåldern, som bodde på Göta i Borås, klädde ut oss på påskafton med huckle, långa kjolar och målade ansikten. I ett album finns några foton från den tiden.

Jag minns också grankrigen, som började när alla slängde ut sina granar efter jul, och dessa samlades ihop till påskaftonens brasa. Man släpade upp granarna till en kulle, där det fanns en slags bunker som var kvar efter kriget. Ett perfekt gömställe så att inte ”fienden” skulle komma åt dem, eftersom det på ena sidan var en brant ner till ett grustag och på den andra sidan en ganska brant sluttning. Man kunde stå på värnet och speja ut över nejden, för att se om grabbarna från det andra bostadsområdet var på väg för att ”tjyva” våra granar, vilket inte var så lätt när de skulle ta sig upp för branten. Ibland fick vi flickor hjälp till att ”gå vakt”, för att larma de stora killarna om det skulle komma någon. Väldigt spännande och vilket förtroende!Gota-Boras 3 copy

Till påskaftonens kväll hade granarna samlats ihop till en stor brasa och det kändes mäktigt när elden knastrade och lågorna steg mot skyn. Barn och föräldrar hade samlats runt elden och de stora grabbarna sköt förstås av smällare och raketer.

Bara att få klä ut sig till påskkäring och vara ute när det var mörkt upplevde jag som en stor händelse och det är väl därför jag kommer så väl ihåg det.

Systrarna Margareta och Birgitta

Systrarna Margareta och Birgitta

 

 

 

 

Det här inlägget postades i blogginlägg, Reflektion och har märkts med etiketterna , , , , , . Bokmärk permalänken.

Kommentera