I samband med Föreningen Släktdatas årsmöte idag höll Carl-Magnus Johansson från Riksarkivet/Landsarkivet i Göteborg ett intressant föredrag om väderförhållandena bakåt i tiden. Han har varit med i ett forskningsprojekt, där man i arkiven försökt hitta temperaturdata så långt tillbaka som 1600-talet, för att få ett förklaringsmönster hur befolkningen påverkats av vädret under århundradena. Det har inte varit lätt att hitta uppgifter om temperatur i arkiven, men från t.ex. Uppsala finns mätningar från 1722.
Från 1859 finns mer tillförlitliga uppgifter och man mätte temperaturen från olika platser i Sverige tre gånger per dag – morgon, middag, kväll. Det finns också privata anteckningar, dagböcker, sjöfartens loggböcker och inte minst kyrkböckerna. Prästerna hade till uppgift att även skriva in särskilda noteringar om väder, vind, skörd m.m. Ett exempel från Naverstad, Bohuslän, 1783 är en notering att våren varit fin och man väntade sig en god skörd, men då skriver prästen att det varit ”solrök” och skörden blev dålig. Vad menade man med ”solrök”? Jo, nu vet man att detta berodde på ett vulkanutbrott på Island det året, som alltså påverkade vädret i Sverige.
Man kan alltså konstatera hur beroende människan alltid varit av klimatet – kanske förr ännu mer än idag – men vi påverkas förstås även nu fast kanske inte riktigt på samma sätt.
Ett intressant och tankeväckande föredrag!
